Parisavtalet mål 2050

Urvattnat beslut när EU sätter siktet mot klimatneutralitet 2050

Klimatpåverkande konsumtionsutsläpp uppdelat på transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet. Ladda ner diagramdata för Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område Ladda ner Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område som Excel Ladda ner Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område som CSV Skriv ut diagram för Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område Skriv ut Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område Vad kan jag göra?

Det innebär att du bland annat får: Använda det i trycksaker Använda det i digitala medier.

  • Parisavtalet agenda 2030 Att bekämpa klimatförändringar är av avgörande betydelse för Europas och världens framtid.
  • Parisavtalet länder Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
  • Vad innebär parisavtalet Parisavtalets mål.


  • parisavtalet mål 2050


  • Vad bör jag göra? Ungefär tre femtedelar av utsläppen kommer ifrån hushållens konsumtion.

    Allt du behöver veta om COP28

    Livsmedel och transporter är hushållens största utsläppskällor Vi i Sverige konsumerar även varor från andra länder som ger upphov till klimatpåverkande utsläpp i det landet som varan produceras. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 8,4 ton per person och år, varav hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar.

    Utsläppen från alla sektorer per capita har sjunkit med cirka 30 procent från jämfört med år Våra konsumtionsval gör stor skillnad Att välja ett semestermål som ligger i eller närmare Sverige och äta mer växtbaserad kost, tillsammans med andra mer klimatsmarta konsumtionsval, skapar stora klimatvinster. Vi i Sverige kan genom att förändra vårt beteende bli ett föregångsland i att efterfråga klimatsmarta produkter och tjänster.

    Globala genomsnittsutsläppen bör vara högst 1 ton per person och år Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att kunna uppnå Generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år till Det motsvarar en resa till södra Spanien, tur och retur, för en person.

    Det innebär att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar. Även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder behöver minska för att undvika en ökad global temperaturökning. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion.

    Scanias vetenskapligt baserade mål

    Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en förenklad ekonomisk modell, vilket gör uppskattningarna lite mer osäkra. Beräkningarna riskerar att felskatta utsläppen för produkter och tjänster vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor.

    Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med försiktighet.

    7 frågor om Parisavtalet

    Fördjupning Visa hela texten för Fördjupning För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, Generationsmålet och Parisavtalets mål bör de globala utsläppen nå ner till i genomsnitt högst 1 ton per person och år till De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

    För att följa upp detta har Sverige sedan tagit fram statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan. De totala konsumtionsbaserade utsläppen har varierat mellan åren med en tydlig dipp i samband med den finansiella krisen år och pandemiåret