Gå ner i vikt utan anledning

Akut leukemi Akut leukemi kan börja med ganska diffusa symtom. Brist på röda blodkroppar ger blodbrist och trötthet. Brist på mogna vita blodkroppar kan ge halsinfektioner som håller i sig länge eller andra infektioner. För få blodplättar trombocyter gör istället att man blöder lättare. Det kan visa sig som blåmärken eller punktformiga blödningar i huden eller genom blödningar i slemhinnor.

Andra symtom kan vara feber, att man går ner i vikt utan anledning, att man får svettningar nattetid och smärta i skelettet. De beror förmodligen på den snabba omsättningen av leukemiceller, det vill säga att många nya celler bildas samtidigt som många gamla dör. Mjälten blir ibland förstorad liksom ibland även levern och lymfkörtlarna när man har leukemi.

Går ner i vikt utan anledning.

Kronisk leukemi Vid kronisk leukemi brukar symtomen vara lindrigare. Äldre personer med kronisk leukemi kan ibland klara sig helt utan symtom i många år. Kronisk leukemi upptäcks ofta av en slump när ett blodprov som har tagits av ett annat skäl visar sig innehålla för många vita blodkroppar.

Ofrivillig viktnedgång cancer Om du går ner i vikt utan att ha förändrat något i din diet eller aktivitet så kan du behöva oroa dig lite grann, säger läkaren Anne Cappola till Prevention.

Ofrivillig viktnedgång utredning Om du går ner i vikt utan att vilja det, bör du alltid gå till läkaren.

Ofrivillig viktnedgång äldre Det är vanligt att få nedsatt aptit och gå ner i vikt om man blir sjuk.

Mer allmänna symtom som trötthet, svettningar och att man går ner i vikt förekommer också vid kronisk leukemi. Ibland kan också den normala blodbildningen vara nedsatt. Svullna lymfkörtlar eller förstorad mjälte kan ibland vara symtom på kronisk leukemi. Olika former av leukemi Man kan dela in leukemi i två huvudgrupper: akut och kronisk leukemi.

Elimineringsdiet gav större viktnedgång

De kan i sin tur delas in i lymfatisk och myeloisk typ. Indelningen utgår från vilka blodceller som är drabbade av sjukdomen och i vilket stadium av sin utveckling de blir sjuka. Vid akuta leukemier blir cellerna sjuka tidigt i sin utveckling. Vid kronisk leukemi blir cellerna sjuka i ett mer moget skede. Det finns dock en del fall av leukemi som inte passar in i den här indelningen.

JavaScript is disabled

Läs mer om de olika formerna: Akut myeloisk leukemi Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar främst benmärgen och påverkar den normala blodbildningen. AML delas i sin tur in i flera olika undergrupper. Akut myeloisk leukemi är den vanligaste typen av akut leukemi och drabbar varje år ungefär personer i Sverige. Sjukdomen förekommer i alla åldrar men är vanligare hos äldre personer.

Medianålder för att insjukna är 71 år. Symtom på akut myeloisk leukemi Många har bara symtom som trötthet och lätt sjukdomskänsla. Andra symotom kan vara blödningar, infektioner och anemi , blodbrist. Om du har en misstänkt AML ska du genast få en remiss till en hematologisk klinik. Om man drabbas av AML och är under cirka 80 år är en kombinationsbehandling med olika cytostatika det vanligaste och målet är att helt få bort sjukdomen.

För personer som är under cirka 70 år kan en stamcellstransplantation bli aktuell för att minska risken för återfall. Läs mer om akut myeloisk leukemi AML Akut lymfatisk leukemi Akut lymfatisk leukemi, ALL, uppstår på grund av genetiska förändringar i blodbildande stamceller. ALL delas in i fler olika undergrupper. Akut lymfatisk leukemi är en ovanlig cancerform som drabbar runt personer per år i Sverige.

Samtidigt är det den vanligaste cancerformen bland barn. Medianåldern för att insjukna bland barn är fem års ålder och för vuxna 51 år. Symtom på akut lymfatisk leukemi Symtomen är ofta ospecifika till en början, som trötthet, sjukdomskänsla och kanske feber.