Klappar skalbagge
Medan några arter är långsträckta och väldigt smala, är andra nästan runda till formen. Vissa skalbaggar är nästan skivlikt utplattade och andra halvklotformiga. Även storleken växlar mer än i någon annan insektsordning. Till skalbaggarna hör de minsta och några av de till volymen största av alla insekter.
Huvud [ redigera redigera wikitext ] Skalbaggarnas huvud är starkt sklerotiserat sklerotin är den substans som gör bland annat skalbaggarnas skal hårt och stelt. Det har bitande mundelar, som oftast är mycket starka.
Skalbaggar – ett framgångsrecept
Hos familjen vivlar är huvudet förlängt till ett så kallat snyte , i vars spets mundelarna sitter. Täck- och flygvingar hos arten ollonborre. Vingar och bakkropp [ redigera redigera wikitext ] Skalbaggar har två par vingar, av vilka det främre paret är ombildade till styva, starkt sklerotiserade täckvingar. Hos familjen flugbaggar är dock täckvingarna mjuka och endast svagt sklerotiserade.
För flygning används bara de bakre vingarna, flygvingarna. När flygvingarna inte är i bruk, ligger de hopvecklade under de tätt sammanslutna täckvingarna. Hos de skalbaggar som saknar flygförmåga är täckvingarna ibland sammanvuxna. Ofta döljer täckvingarna hela bakkroppen men i andra fall är de mer eller mindre förkortade och täcker bara främre delen av bakkroppen eller lämnar den helt synlig, som till exempel hos kortvingarna.
I sällsynta fall saknas såväl täckvingar som flygvingar fullständigt, till exempel hos lysmaskarnas honor. Mellankropp [ redigera redigera wikitext ] Mellan huvud och bakkropp finns mellankroppen, som hos alla insekter är uppbyggd av 3 segment framifrån räknat prothorax , mesothorax och metathorax. Hos skalbaggarna är prothorax, frambröstet, mycket stort och täcker helt de övriga segmenten på översidan.
Det bildar vad som kallas en halssköld pronotum.
Experten om bärfisar: ”Deras beteende är fascinerande”
Sinnesorgan [ redigera redigera wikitext ] Antennerna är mycket växlande i storlek och form. Vanligtvis består de av 11 segment. Hos några skalbaggar är de inte längre än huvudet, men kan hos vissa långhorningar vara flera gånger längre än hela kroppen. Till formen kan de vara dels piskformade eller brutna, dels raka och i senare fallet tråd- eller borstlika, pärlsnoddlika, sågtandade, kamformiga eller klubblika.
Hos de flesta skalbaggar finns bara fasettögon. Vissa har dock dessutom punktögon oceller ; många kortvingar har två oceller, medan flera arter av ängrar har ett. Stundom är varje fasettöga delat i en övre och en undre avdelning. Hos en del skalbaggar som lever i grottor eller i underjordiska gångar saknas ögon fullständigt. Fortplantning [ redigera redigera wikitext ] Skalbaggarna lägger ägg som larverna kläcks ur.
Äggen, som ofta är klart färgade, läggs vanligtvis i stora samlingar. Skalbaggarna har fullständig förvandling, det vill säga larven genomgår ett puppstadium innan den blir fullbildad insekt. Puppan är en så kallad fri puppa, det vill säga alla yttre organ är synliga på puppans yta. Könskaraktärer är vanliga, om ej alltid särskilt iögonfallande hos skalbaggarna.
Dessa kan vara hjälpmedel för att hanen och honan skall kunna finna varandra inför parningen, griporgan för att hålla fast honan eller andra inrättningar för underlättande av parningen.
Äventyret i tomatdjungeln
De kan även bestå av vapen, med vilka rivaliserande hannar bekämpar varandra. Ekoxehanarna har till exempel kraftigt förstorade käkar, med vilka de utkämpar strider inför parningen. Mer betydande skillnader i färgteckningen mellan könen är mindre vanliga än till exempel hos fjärilarna. Yngelvård Sjuprickig nyckelpiga De flesta skalbaggar upphör att intressera sig för avkomman när äggen väl är lagda.