Stark ångestdämpande medicin
Granskning Publicerat: 26 april, Av: Redaktionen Läkare om antidepressiva: Vården vänder patienterna ryggen Medicin Det är lätt att börja med antidepressiva mediciner, men många mår dåligt när de ska sluta. Den erfarenheten har medlemmarna i procentgruppen på Facebook. Läkarna som medlemmarna i procentgruppen har mött har tolkat utsättningssymptomen med ångest, illamående och yrsel som att depressionen finns kvar och de har därför sagt åt patienterna att trappa upp igen.
Antidepressiva läkemedel
Trots att biverkningarna av ett långvarigt bruk ofta är svåra: förlorad sexualitet och ett begränsat känsloliv utan vare sig glädje eller sorg. Dessutom tar relationer och yrkesliv stryk och många blir sjukskrivna. Många desperata Allmänläkaren André Marx drev nyligen tillsammans med kollegor Björkhagens nedtrappningsmottagning, dit patienter som ville sluta med antidepressiva kunde vända sig för att få hjälp att trappa ner på ett långsammare och lindrigare sätt.
För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta. Han säger att 1,2 miljoner svenskar tar antidepressiva och att många har fastnat i ett långvarigt bruk. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta.
Långsam metod procentgruppen förespråkar en långsam metod: max 10 procents minskning per fyraveckorsperiod.
Särskilt mot slutet bör stegen vara mycket små. Det kan ta åratal att sätta ut medicinerna, säger André Marx.
Ångestsyndrom och orostillstånd
Han tror att bristande kunskap, tid och resurser är förklaringen. Resultatet blir att man vänder lidande patienter ryggen och att problemet bara växer. Johanna Hansen mådde egentligen inte jättedåligt innan hon fick antidepressiva läkemedel. Hon hade en klump i magen och funderade på vilket yrke hon skulle satsa på. Hon hade småångest ibland. När hon slutade tvärt enligt läkarnas plan för utsättning fick hon extrem ångest och skräck.
Svårt att sluta Hon fick en annan antidepressiv medicin som hon nu har slutat med nästan helt och hållet. Även den långsamma utsättningen ger symptom, men inte alls på samma sätt. Nu känner hon sig levande igen med fullt känsloregister. Jag hade lyckats med allt i livet tills jag började trappa ner. När Johanna Hansen slutade tvärt med antidepressiv medicin fick hon extrem ångest och skräck.
Foto: Privat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har fått kritik av läkare som verkar för en långsam nedtrappning av antidepressiva mediciner. De menar att riktlinjerna också borde innehålla skrivningar om hur de antidepressiva medicinerna ska sättas ut.
Palliativ vård – oro
Omfattande arbete Sofia von Malortie är enhetschef vid Socialstyrelsen, avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, nationella riktlinjer och screening. Vi har ständig omvärldsbevakning och det är ett omfattande arbete med att revidera riktlinjerna. Det kan ta flera år. Läkemedelsverket skriver om att trappa ner, men det är otydligt för att det är kortfattat och inte ger någon utförlig vägledning.
Läkemedelsbehandling vid paniksyndrom hos vuxna
Mats Persson är psykiatriker och utredare vid Läkemedelsverket. Han säger att man ska påbörja arbetet med nya rekommendationer i år. Samtidigt menar han att det är viktigt att utgå från den enskilde patienten och att många klarar en snabb utsättning. Men han medger att det finns problem. Vi ska ta fram ett nytt vetenskapligt underlag där vi kommer titta på forskningen sedan Massor av patienter vittnar om att de inte kan sluta ens när de följer läkarens anvisningar.
Varför skriver ni då att antidepressiva mediciner inte är beroendeframkallande?