Jag har borderline
Blogg Vad är borderline och vilka symtom uppvisar en person med borderline? Borderline är ett personlighetssyndrom som idag oftare kallas för Emotionellt instabilt personlighetssyndrom EIPS.
Vad är borderline och vilka symtom uppvisar en person med borderline?
Personer med borderline uppvisar bland annat svårigheter med att reglera känslor. Detta kan exempelvis ta sig uttryck som extrema humörsvängningar, instabila relationer till andra människor, svartvitt tänkande och ett pendlade mellan stark idolisering och stark nedvärdering av personer i ens närhet. En förvrängd självbild och impulsivt beteende kan också vara inslag i en symtombild kopplad till borderline.
Symptom vid borderline Vanliga kännetecken om man har borderline är: Impulsivitet En återkommande rädsla för att bli lämnad och övergiven. Instabil och förvrängd självbild. En upplevelse av världen som overklig. Kronisk känsla av tomhet.
Borderline (BPD)
En historik av instabila relationer, ofta präglade av stora svängningar. Känslor av ilska, depression och ångest. Kännetecknen och känslorna listade ovan är nog något som de allra flesta kan relatera till. Det är först när dessa känslor börjar prägla livet i hög grad som man kan misstänka att det kan handla om borderline. Borderline är vanligare hos kvinnor än hos män och leder ofta till svårigheter i nära relationer, liksom ett påtagligt lidande för individen.
De flesta som får diagnosen borderline får den i unga vuxenåldern. Man diagnostiserar inte barn med borderline, då diagnos för personlighetssyndrom sällan kan ställas i en ålder där man fortfarande utvecklas. Det finns kopplingar mellan borderlineproblematik och andra typer av psykisk ohälsa, såsom missbruk , självskada och svårigheter med impulskontroll. Ångest och depression är andra vanliga diagnoser som kan drabba en person som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning.
Självmordsfrekvensen hos människor med borderline är tyvärr mycket högre än hos snittet.
Vem får borderline? Man vet inte exakt varför vissa drabbas av borderline.
Har jag Borderline?
Sannolikt spelar genetik en roll, då personer med nära anhöriga som är drabbade löper högre risk att själva drabbas. Forskningen visar att hjärnstruktur, miljö och sociala faktorer spelar en roll. Studier visar att personer med borderline kan ha strukturella och funktionella förändringar i hjärnan, speciellt i de områden som styr impulser och emotionell reglering.
Men det är inte klarlagt om dessa förändringar är riskfaktorer för störningen eller orsakad av själva sjukdomen. Det är vanligare för kvinnor än män att bli diagnostiserad med borderline. Det finns dock teorier om att det kan finnas en underdiagnostisering bland män, då vissa symtom vid borderline delas av andra diagnoser, och att det då är mer sannolikt att en man får en annan diagnos istället.
Miljö antas spela en stor roll.
JavaScript is disabled
Många drabbade pekar på traumatiska händelser i barndomen, som missbruk hos föräldrar eller en barndom präglad av instabila och fientliga relationer. Det är dock inte alls givet att en traumatisk barndom skapar borderline i ett senare skede, på samma sätt som att vissa utvecklar syndromet trots en helt normal uppväxt. Att leva med borderline Att ha en nära anhörig med borderline kan innebära stora påfrestningar för både individ och anhöriga, och kräver i många fall långvarig behandling.
Det finns idag vissa behandlingar som visat goda resultat gällande borderline, exempelvis DBT. För många blir också besvären något mindre med åren. Personer med borderline har ofta ett stort behov av närhet och trygghet, men de impulsiva och känslomässiga stormarna gör att det ofta blir tvärtom, där man istället blir isolerad eller lämnad.
En person med borderline kan ha mycket skarpa svängningar i humör och i många fall även ett svartvitt tänkande, där man exempelvis idealiserar en person i ena stunden, och nedvärderar den i andra.