Juverinflammation hund symptom

Valpning Förberedelser inför valpningen Man bör tillse att tiken är i god kondition och i lagom hull inför valpningen. Hon bör vara av­maskad och vaccinerad i god tid, redan före par­ningen. Tiken bör vänjas in vid den plats där hon ska valpa helst redan tre veckor före nedkomst­en och i varje fall minst en vecka före. Detta är viktigt dels för att hon ska känna sig lugn och trygg på platsen, dels ur infektionsskyddssyn­punkt.

Den senare aspekten är särskilt viktig för kategorin fodervärdstikar, som vid valpning­en tas från sin vanliga miljö, med dess smittäm­nen, tillbaka till uppfödaren, med en helt annan bakteriell miljö. I de allra flesta fall klarar tiken själv av valp­ningen utan att tikägaren behöver göra något annat än att hålla henne sällskap och se till att hon får något att dricka och kanske också låta henne komma ut och rasta av sig lite mellan val­parnas ankomst.

Fast de flesta tikar vägrar att lämna valpboxen. Skulle något ändå inträffa, så kan det vara klokt att ha viss utrustning lätt tillgänglig: -En stor papperskasse, att slänga allt skräp i. Med denna går det lätt att t ex kläm­ma av en envist blödande navelsträng. Speciellt om tiken har navlat av valpen tätt intill bukväggen kan det annars vara svårt att få grepp om stumpen och få stopp på blödningen.

Det är knappast nöd­vändigt att här påpeka hur oerhört viktigt det är med hygienen om man har för av­sikt att gå in i tiken. En termometer. Denna kommer till använd­ning framför allt innan valpningen kommit igång. Detta är särskilt angeläget om man har haft pro­blem med valpar som tynat av och dött. Dålig viktökning är ofta det allra första tecknet på att någonting är fel.

Juverinflammation produktionsdjur

Är man uppmärksam på detta så kan man i ett tidigt skede vidtaga åtgärder för att rädda valparna. Det är också klokt att i förväg kontakta veterinär och förvarna om att en valpning är på gång och ta reda på om han eller hon är beredd på att låta sig störas nattetid om komplikationer skulle tillstöta, eller få tips om vart man annars kan vända sig under jourtid.

Valpningens stadier Det är viktigt att tiken är lugn och harmonisk när hon ska valpa. Om hon blir stressad kom­mer hennes värkarbete att försvåras och det är risk för att förlossningen blir komplicerad.

Juvertumör hund vätska Om ett eller flera juver känns hårda och varma kan det vara ett tecken på mjölkstockning eller juverinflammation.

Skendräktig hund mjölk What are the clinical signs?

Återkommande juvertumör hund Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor.

Stresshormonet adrenalin har visats kunna blockera värkarbetet. Bjud därför inte in barn­ens vänner eller släkt och bekanta, utan lämna tiken i lugn och ro när den stora dagen är inne.

Hundens dvärgbandmask

Valpen i sina hinnor Valpningen brukar delas in tre perioder: l. Uppmjukning av förlossningsvägarna. Tiken är orolig och hässjar och skakar. Efterbördsstadiet Tiken har efterbördsflytningar i l — 3 veckor. Under öppningsstadiet mjukas förlossningsvägar­na upp och vidgas, så att valparna ska kunna passera igenom dem. Utdrivningsstadiet är det vi vanligen kallar för själva valpningen, det vill säga den period då valparna föds.

Juverinflammation

Under efter­bördsstadiet renas livmodern från sitt kvarvaran­de innehåll av fosterhinnor och efterbördar för att så småningom återgå i vilofas. Vad händer när tiken ska valpa? Det är faktiskt valparna själva som avgör när förlossningen ska ske. När de är färdigutveckla­de signalerar deras binjurar till tiken att det är dags för dem att födas. Tiken kan emellertid in­te svara omedelbart på deras signaler.

Så länge som hennes äggstockar producerar dräktighets­hormonet progesteron kan hon inte valpa. En av progesteronets effekter är att det hindrar livmo­dermuskulaturen från att dra ihop sig. På något sätt måste därför äggstockens gulkroppar, som ansvarar för denna produktion nu slås ut. Detta sker med hjälp av ett annat hormon, prostag­landin. Denna kamp mellan det dräktighetsbeva­rande progesteronet å ena sidan och det värk­framkallande prostaglandinet å den andra kan vi faktiskt avläsa med hjälp av febertermome­tern.