E ämnen cancer
Hälsoriskerna med E har debatterats, då det delvis består av nanopartiklar, som i sin tur misstänktes kunna penetrera kroppens organ och celler och enligt viss forskning även skada dessa. Detta är också något som visar att systemet fungerar, säger Sara Gunnare. Hållbarhet, konsistens och färg Tillsatser är bland annat ämnen som ökar hållbarheten, exempelvis för att bröd inte ska mögla, de ändrar konsistens och färg och ska höja smaken.
E:et betyder att reglerna för användning av ämnena är desamma i hela EU, och numret berättar vilken kategori som ämnet tillhör. Cirka livsmedelstillsatser är tillåtna och de måste deklareras på förpackningen. Tillverkaren kan välja mellan att ange E-numret eller skriva ut ämnets namn.
E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)
Så ibland kan det stå citronsyra, ibland E för just det antioxidationsmedlet. Azofärger kan ha effekt på barns koncentration Azofärger har varit omdiskuterade och livsmedel som innehåller vissa av dem ska förses med varningstexten: "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration", även om detta inte anses vetenskapligt bevisat av Efsa, skriver Livsmedelsverket på sin hemsida.
Vanliga symtom är hudutslag, som oftast är lindriga. Andra symtom som astma, nässelfeber och eksem har också rapporterats.
E-ämnen i mat
Anledningen till märkningskraven är en studie från Storbritannien som pekar på att ämnena just kan ge barn koncentrationssvårigheter. Ingen vetenskapligt fastställd orsak till reaktioner på citronsyra Citronsyra har också varit ett omdebatterat ämne bland konsumenter.
Den framställs genom fermentering och används som antioxidationsmedel. Ett antioxidationsmedel tillsätts i mat för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas, oxidera. Antioxidationsmedel gör också att lättförstörbara vitaminer, till exempel vitamin A, D, E och B2 bevaras bättre. Det finns människor som reagerat på den industriellt framställda varianten utan att man vetenskapligt kunna fastställa orsaken till det.
Är det cancerframkallande?
Enligt Livsmedelsverket kan reaktionerna inte handla om allergi eftersom det utlöses av proteiner och citronsyra inte innehåller protein. Misstanken har varit att det handlar om toxiner, men det har ifrågasatts i en rapport om tillsatser, som Swedish Nutrition Foundation tog fram på initiativ av Svensk Dagligvaruhandel I rapporten slås fast att det saknas grund för antaganden om att tillsatt citronsyra orsakar allergi på grund av medföljande toxiner.
Nitrit och nitrat i kött har konserverande effekt I konventionell julskinka, bacon och charkprodukter kan konserveringsmedlen E , E , E och E tillsättas, nitrit och nitrat. Samtliga fyra E-nummer får inte användas i kravmärkta julskinkor, korvar eller charkprodukter. E och E är även förbjudna i EU-ekologiska livsmedel. Livsmedelsindustrin använder exempelvis nitrit för att förlänga hållbarheten och för att hindra tillväxt av jordbakterien Clostridium botulinum som kan orsaka allvarlig förgiftning.
Tillsatsen ger också livsmedlet en röd eller rosa färg. Men det finns också nitrit och nitrat naturligt i gröna bladväxter som till exempel spenat, sallad och ruccola. Nitrit och nitrat kan tillsammans med andra ämnen bilda så kallade nitrosaminer i kroppen som i sin tur kan öka risken för cancer på flera organ. Nitrat och nitrit utvärderades redan tidigare av Efsa, Enligt Efsas utvärdering skulle det totala intaget av nitrat och nitrit från livsmedelstillsatser och grönsaker kunna vara för högt.
EU-kommissionen tar in synpunkter från medlemsländerna för att avgöra om användningen av dessa tillsatser behöver begränsas i våra livsmedel. I jobbet möter hon patienter som har obesitas, fetma, en av våra välfärdssjukdomar. Hennes korta råd: — Om vi vill få i oss mindre tillsatsämnen kan vi börja med att äta mindre av godis och dricka mindre läsk. Varför, tror du, kan konsumenter i allmänhet vara inriktade på att äta mat med färre E-nummer?
Som exempel nämner hon stora chipspåsar och stora godispåsar som finns i vår vardag, i butikerna och hemma. Samtliga har E-nummer, säger Ingrid Larsson som är dietist och näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Bild: Pressbild Utöver detta finns en känslomässig och psykologisk men också kunskapsmässig aspekt: —Det är att vi inte förstår varför vi har dessa ämnen i vår mat och inte heller varför det är mer av dem nu än i början av talet.